Day 30 - Frid i våra hjärtan

Så är då äntligen praktikens största och värsta uppgift avklarad för båda praktikanterna, resenärerna och rumdelarna. Märkvärdig är känslan - hjärtat känns lätt som en fjäder och fri från bekymmer, mungiporna har åkt upp ca 2 cm och molnen på himlen skingrades. En riktigt trevlig kväll blev det med promenad hem från Richmond, i sällskap av Linas fenomenala filmkamera (!), färdigskrivna, och påbörjade, skolarbeten och en luxiös middag bestående av malt kött från engelska kvarnar, knapriga nachos, ost och sås. Yummie! :) På tal om mat kan vi påpeka att maten i skolan nu äntligen har börjat leva upp till sin standard igen, och idag serverades blomkål, broccoli och bacon, i en salig blandning.  Och tro oss eller ej, men det var verkligen en högt prisad smakupplevelse! (...Till och med av Sandra, som vanligen inte äter varken blomkål, broccoli eller bacon!) Så nästa gång vi bjuder på middag, vet ni vad som kommer att stå på menyn! :)

Till tonerna av Cher’s Walking in Memphis bjuder vi er nu en god natts sömn och släcker lyset för månaden mars, och riktar blicken mot soliga aprils vackra soluppgång! :D

Här satt vi i helgen...och det lär väl upprepas!

Att bo så här flott, har fallit på nåns lott..! :)

Day 26 - Regn

Regnigt och kallt är det britanniska riket, och vi huttrar under vårt lilla snedtak. Sandra har avslutat sitt projekt på sin avdelning, och är nu fri som en fågel, bördorna lyfts från axlarna och hjärtat svävar lätt i luften! ...Allt detta händer också för Lina, om ca 12 timmar! :) Hurra för det!

Tråkigt är det dock med regnet, och nu sitter vi inomhus, lyssnar till flygtrafikens brus och översätter engelska låtar... London visar sin bästa sida! 

Spännande nyheter som vi kan avslöja är att modern i huset har återvänt från sina strapatser i den Afrikanska delen av vår värld, och lugnet har nu infunnit sig i denna boning. Trevligt och skönt för öronen. En annan spännande nyhet är att alla kläder känns fuktiga nuförtiden! Alla fall de kläder som Lina har på sig. Det är mindre trevligt! :/ 

En tredje spännande nyhet, för alla nymodiga vampyrfans, är att den enorma, pojkiga pojkskolan, St Pauls, som ligger alldeles intill vår praktikplats, inhyste, för ett antal år sedan, den numera berömde mannen Robert Pattison. Häromdagen frågade vi faktiskt oss själva, hurudana dessa pojkar blir som uppfostras i denna sortens skola... nu vet vi svaret, och resultatet blev ju inte direkt vackert! Rekommenderas inte alltså!

Nyhetsbyrån stänger för idag, och önskar alla läsare en trevlig fortsättning på kvällen!

Day 24 - Vore det december skulle det vara julafton idag!

Idag har inget spännande hänt, på morgonen när vi vaknade var det kyligt men till eftermiddagen hade vinden vänt.

I sandras klass, barnen inför sommarshowen rockar fett..vilken tur att vi fick god mat så att vi efter allt svett blev mätt.

På förmiddagen fixade Linas klass har fixat sin framtidsstad, och spenderade eftermiddagen ute i solens varma grad.

Middag vi åt i parken den gröna, med många andra par så sköna.

En massa flygplan över våra huvuden flög, som Lina på bild försökte fånga. Men flygplan är inte så lätt att bonga, vilken tur att det inte var, en, två eller tre, utan jätte många!

Varje dag är det ju tusen som håller på att landa, för Heathrow ligger så nära att man dit kunde vandra.

Vägen hem från Richmond

Slutligen vi till Asda sprang, för av tiden var det ju bara kvar lite grann – Ja, vilken tur att vi hann!

Belgiska våfflor det till kvällsvard blev, och nu orkar vi inte rimma mer!

Day 23 - Det knasiga, men trevliga folket

Titta, så vackert blommar det utanför vår dörr!

Efter gårdagens strapatser ansåg vi båda, att denna dagen skulle avnjutas i godan ro i Richmond, som vi nu upptäckt ligger på gångavstånd. Därför packade vi våra böcker och begav oss iväg.

Till vår lycka skingrades molnen även denna dag, och solen lyste varmt och klart. Vi fann att Themsen rinner genom staden, så vi har tillbringat denna trevliga söndag med att strosa längs dess strand, läsa på gräsmattan och vila i caféstolar. Inte så tokigt! Det var faktiskt så vackert, att vi gång på gång fick påminna oss om att vi faktiskt befann oss i London, och inte i södra Frankeriket eller någon annan tropisk plats.

Richmond

Som rubriken avslöjar, råkade vi även denna dag ut för kuliga typer. Bl.a. ett fyr-mannaband som spelade ljuvlig musik på gatan...och medan vi i allsköns ro stod och lyssnade till dem utökades vår bekantskapskrets ytterligare. En manlig afrikansk "hippie" passerade oss nämligen och vinkade till oss glatt. (Bör påpekas att vi står i en klunga med ca 30 andra personer) Lina är dock den enda utav paret som märker detta, men fattar inte vinken..! (OBS! ordvitsen!) Diskret vänder hon sig om och frågar Sandra om det är oss han vinkar åt?? men hinner inte få något svar, innan mannen hunnit fram till oss och skrattande talar om att han är trevlig och vinkar, och så vänder hon, med syftning på Lina, sig bara om. Här gör han dessutom en efterapning på hennes beteende. :D Vi ber hjärtligen om ursäkt och vet inte om vi skrattar åt hans knasigheter, eller vår lilla blunder..?! :) Efter ett tag ser vi honom igen, och vinkar då för allt vad tygen håller!

The best looking brills, finally on picture!

Så ser återförenade vänner ut! :)

Nice music!

The Old deer park

 Vi traskade hemåt och upptäckte studsmattan på bakgården. En spännande upplevelse för Lina!

Day 22 - Lost connection

"Denna dagen ett liv", skulle nog farbror Melker ha sagt! Var ska man börja?

Morgonen grydde med inte fullt så mycket solsken som tidigare dagar, varken ute eller inne. Lina vaknade med ett väldigt dåligt humör som tyvärr skulle komma att vara orsak för det som sedan hände under dagen... Eftersom vädret var mulet beslöt vi oss för att åka in till Hammersmith för att där sedan ta oss vidare någonstans. Men innan vi hunnit så långt föreslår den muntra Lina att paret kanske skulle separera för en dag, och göra något på skilda håll för en gångs skull. Så beslöts det, och i Hammersmith gick vi skilda vägar – Sandra till Chiswick garden och Lina tubade ända bort till London bridge. (Sandra är alltså här ekonomisk, och promenerade till fots!) Jamen, tänker ni nu, det låter väl trevligt?! Och, jo det kan vi väl hålla med om, ända tills vi upptäcker att vår täckning på mobiltelefonerna är försvunna – puts väck bara! Nu förhåller det sig dessutom så, att vi endast har tillgång till 1 stycken nyckel till vårt förnäma hus, och den hade nu Sandra. Problemet låg nu i att vi hade bestämt att vi skulle ringa varandra senare på eftermiddagen för att middaga och senare åka hem. Men, si det gick ju inte nu!

Sandra märkte ganska tidigt att hennes täckning var försvunnen, men tog det hela ganska ”easypeacy”, vandrade omkring i parken och köpte en cheritybok för 2 pund. Tanken var att hon skulle slå sig ner på ett café och läsa sitt nya fynd, men oron över att Lina skulle försöka ringa blommade upp och hon konstaterade att enda möjligheten var nu att åka hem, för att försöka få tag i en telefon som fungerade. Väl hemma försökte hon telefonera med hemtelefonen, men detta misslyckades...

Det knepiga i denna situation var att vi trodde att det endast var våra egna mobiler som var döda. Sandra trodde att Linas fungerade, och vice versa.

Lina, som redan från början var ganska nedstämd, och nu kommit underfund med att det var pga. hemlängtan, hade anlänt till London bridge och satte kurs mot Tower bridge, när hon upptäckte problemet med telefonen. ”Nåväl” tänkte hon, ”det löser väl sig om jag startar om mobilen!”, men där högg hon i sten! Klumpen i magen växte explosionsartat och fyllde nu större delen av magen. Efter en snabb promenad över bron satte hon sig därför på tuben tillbaka och tänkte förnöjt att det säkert fungerade när hon kom tillbaka till Hammersmith! Men, ack så fel man kan ha, för när hon kom fram var allt lika dött som förut! Och för alla lovord och prisningar vi tidigare gett engelsmännen för deras hjälpsamhet, tar åtminstone Lina nu tillbaka hälften, för någon hjälp fick hon minsann inte! Inte ens polisen hade några vänliga ord till övers utan hänvisade bara till polisstationen, som om hon förknippats med tjuvar och banditer... Olyckligt lutade hon sig mot en kall stenstolpe och undrade hur i all sin dar hon skulle hitta Sandra på en plats med tusen gator, och ännu fler människor..?!

Under tiden tar Sandra hjälp av världens populäraste internetcommunity Facebook, för att försöka nå sin bortslarvade vän. Som räddare i nöden hittade hon ”Mister BirchIsland” som hon berättade sin gripande historia för. Vänlig som han är, gick han med på att försöka få tag i Lina, både genom att ringa och SMS:a, men, som ni nog alla förstår, gick det ju inte. Och nu började det ringa en klocka i Sandras huvud att vi kanske hade samma problem..?!

Lina i sin tur ser nu ingen annan utväg än att ta sig hem, och hoppas på att någon är hemma... dock var den sannolikheten inte särskilt stor. Bedrövat hoppar hon på bussen och undrar ängsligt var Sandra kan tänkas ströva omkring... ensam och utan någon som svarar när hon ringer för femtioelfte gången. Sådana tankar snurrar i hennes huvud när hon genom bussfönstret ser landskapet svischa förbi...

Ungefär 40 minuter senare står hon utanför dörren och knackar febrilt, och hoppas att någon ska öppna. Föreställ er glädjen när dörren slår öppen, och Sandra står där framför henne med ”I knew you would come” – blicken. Större lycka har inte skådats på vår jord... under vår tid i detta land alla fall! :)

Så, slutet gott, allting gott, och vår täckning är återfunnen! :D

...and they lived happily ever after!

Day 21 - Våffleldagen

Denna vackra solskensdag, med värme utöver det vanliga, har tillägnats något så trevligt som våfflor! På Linas avdelning rådde allmänt kaos, och hur trevligt det än låter med en våffeldag, ska hon be att få tala om att tillsammans med 25 stycken hungriga barn är det inte ett dugg roligt! Fast våfflorna var goda...

Sandra har avverkat ännu en praktikuppgift, i katastrofens tecken. Det handlade alltså om en rörelsestund som slutade i att barnen endast åtlydde sin egen vilja. Kasst. Fast, detta väder läker ju alla sår, och idag har t.o.m. de sjukaste (med detta menas personer med snuva, feber, huvudvärk etc.) vandrat gatorna fram i tunna tröjor eller kortärmade t-shirts. Hurra för detta utbrister vi! :)

 Och nu till dagens verkliga höjdpunkt! Som vi redan avslöjat i någon av våra tidigare skrifter, har vi sett Tim Rice’s hus och, det kanske mer fenomenala, Orlando Blooms hus. Detta var kanske egentligen bara till hälften sanning, eftersom vi inte direkt visste vilket hus Orlando bodde i. Men vi kollade ju på alla hus vi körde förbi, så vi såg ju det ändå! Nåväl, under ett par dagar nu har vi, lyssna alla sparsamma(!), gått in till Hammersmith istället för att åka buss, endast för att spara på våra hårt använda Oystercards. Under denna promenad har vi passerat ett antal ståtliga hus, alldeles intill skolan. Idag fick vi reda på, att det ju är just längs denna gata självaste Legolas, Will, etc. etc, Orlando Bloom bor! Så, no hard feelings att vi inte sett honom – han har ju förmodligen sett oss spatsera förbi! :) Vi kan nu alltså med 99.9 % säkerhet säga att vi stått och glott utanför hans hus. Hurra för den tanken! Vår plan är nu alltså att ringa på och bedrövat fråga efter en sängplats. Och ärligt talat – vem kan neka oss??  Så nästa gång vi skriver är vi kanske inneboende i ett ca 50 gånger större hus, med en skylt: ”Be ware of the dog”

Värt att notera är också att Lina äntligen köpt sina efterlängtade pilotsolglasögon! :) Hurra, jublar Lina, medan Sandra sarkastiskt höjer på ögonbrynen. För att citera: ”int e ti nu så hurja int”. Fast det håller den nuvarande skribenten inte alls med om.

Imorgon vankas det antagligen en utflykt till parken, eftersom det vackra och varma vädret antagligen håller i sig.

PS. Imorgon ordnas dessutom den stora roddtävlingen på Themsen, så knäpp på TV-apparaterna och håll utkik efter oss blad den halva miljonen åskådare! :P DS.

Day 19-20 Musslor, Alvedon och milkshake

Tingeli, tangeli...SWING! (till minne av vår kära barnteater)

Gårdagen började strålande vackert och det kändes varmt redan från morgonen. Lina var på ett toppen humör och Sandra var mindre excited över att hennes handledare skulle vara borta och hon hamnade att arbeta med en vikarie hela dagen. Men ett, tu, tre så blev det lunch och återigen fick vi prova på något spännande som vi inte tyckte om..gissa vad? JEPP- kan ni tro, fisksoppa med MUSSLOR!!! Vilket annat daghem får musslor till lunch? En helt skaplig rätt enligt Sandra inte enligt Lina däremot.

Under eftermiddagen nalkades också sjukdom..Lina fick feber och ett Alvedon, det skulle däremot hellre fått vara anabola. Vid skoldagens slut tog vi bussen till Richmond och satte oss och åt i en liten park, fortfarande så varmt att man klarade sig utan jacka. J:)Väl hemma satte vi oss framför datorn och skrev, dessutom tog Lina natten vid kl. 20:00 och vad gjorde Sandra...jo satt i trappan och facebookade..!

Dagens dagen, alltså torsdag vakande vi riktigt bra igen..Lina kände sig mycket bättre och vi hade båda förberett oss för projekt. Båda hade helt lyckade stunder med barnen och solen fortsatte även denna dag att lysa J.

Precis bredvid skolan ligger ett naturreservat – vi gick inte dit..men nästan! Jättehärliga träd med mycket murgröna så vi fotade en heldel knasiga bilder, och sedan traskade vi vidare över bron mot Hammarsmith och köpte oss varsin milkshake inför den låååååånga bussresan. Vanligtvis tar bussresan hem ca en halvtimme, men idag tog den så gått som en timme. Busschauffören var extreeeemt långsam i starterna och väntade en massa varje gång den stannade! Det var bussen som ihärdigt väntade på att passagerare skulle hoppa på, och inte tvärtom!

Sedan sprang vi hela vägen hem från bussen i ilfart, för att Lina skulle hinna hem och skypa. Och nu sitter vi i skolförberedelsers tecken igen!

Tjipp Tjoj! 

Smidigheten själv personifierad i egen hög person!

Copyright: Sandra Särs ;)

Day 18 - Bestulna på 4 pund

Tjingeli tjong

Lina skriver rimmande sagor på löpande band och båda två har nu inlett sina två självständiga veckor med dunder och brak! Sandra där i mot har gjort trolldeg och fixat djur till savannen med barnen...annars inget annat spännande i skolan denna dag..JO, kan påpekas att vi har en Afrika vecka i skolan, vilket innebär att vi hela veckan ut får mat från olika nordafrikanska länder. Idag var det från Algeriet...hittills har ingen av oss varit särskilt imponerad!

Hipp Hurraa..vädret fortsätter på strålande humör..varmt och härligt och alla springer utan jacka! Dessutom får Sandras klass ofta ha sista lektionen ute om det är varm..hurra för det!

Ofta har de eftermiddagsklubbar..och ”tisdagsklubb” är en av dem..på grund av att många är sjuka fick lina och jag ta över den idag och det innebär 10-15 pund! J alltså kvällsmantspengar för oss!

Vid skoldagens slut, ca. halv 5, traskade vi över Hammersmith bridge för att göra vår surprice till ett par vänner hemma..! J istället för att fixa vår grej..surprice x2 blev vi bestulna på 4 pund....kasst! men sånt är livet, när vi två sätter på drivet! Sedan bussade vi i allskönsro hem..ganska långt efter klockan fem.

Nu vi natten tidigt tar..för imorgon vi ju så tidigt far! Slutet blev plötsligt här på rim...de va ju inte meningen..!? ;)

Ja..nu tar vi natten!

Bara så ni förstår höjderna av vår styrka: detta är alltså bilen som Lina och Sandra bogserade med bara händerna till tryggt förvar i morgontrafiken, med en inte fjäderlätt man vid ratten! Så om någon känner att de behöver hjälp med att t.ex. flytta en lada, dra upp en båt eller flytta ut en tvättmaskin - slå en signal bara! Alldeles miljövänligt, vi använder oss bara av handkraft! :)

Day 16 - Slow sunday

 Inte mycket att säga om denna dagen. Vi sov för en gångs skull längre än till halv åtta, och uträttade således inga underverk på förmiddagen. Dock betalade vi halva hyran, så nu är vi fattigare, men lyckligare. :) Efter lunch, som bestod av 6 minuter nudlar, påbörjades planeringen av praktikprojekten. Sandra bestämmer sig för att syssla med Afrikas djurliv, eftersom inkommande skolvecka kommer att handla om just Afrika. Lina siktar in sig på framtiden och vad har att bringa. Hurra för oss! Nu har vi tittat på en inte alltför bra film, vars titel löd Swimming pool, och har inget mer att göra denna dag. Nya tag när morgonen gryr!

(Obs! Inga av dessa bilder återspeglar denna dagen!)

Themsen

Day 15 - Solsken

Ja-a, denna dag har liksom rubriken avslöjar, varit full av solsken och värme! Hurra säger vi för det! :) Dessutom vaknade vi i arla morgonstund och har således fått njuta av dagen längre än de flesta. Vid lunchtid vandrade vi iväg till Asda, köpte en Meal deal och vandrade sedan i ca 5 km till en park vi aldrig hittade, bara för att finna att bänken utanför vårt hus var den bästa platsen. Men, i och med att positivismen genomsyrar denna dag, tackar vi bara ödmjukast för den trevliga promenaden!

Tiger Woods e ute ur leken!

 Därefter begav vi oss så småningom till Shepherds bush igen, eftersom vårt biobesök hägrade denna eftermiddag/kväll. Väl inne i det enorma köpcentret igen, hittade Sandra en väldigt bedårande klänning som tack och lov hamnade i hennes ägo. Hurra för det också! lina hittade också en massa vackra ting, men som tyvärr inte fick hänga med till Finland denna gång...kasst. Men vi är nöjda ändå! Hon fick ju istället prova på att spela golf i en simulator som inte fungerade. Men om den hade gjort det skulle hon ha slagit alla rekord, för så duktig var hon! Hole in one, säkerligen! På tal om simulator, så har köpcentret också en flyg/cokpitsimulator också! Dock kostar en flygtur över 60 pund, så vi tar det en annan dag..! ;)

Till sist var det då dags för dagens stora höjdpunkt - BIO! Hurra säger Lina lyckligt och båda klipper in sina biljetter och klampar iväg till sal nr 3. Vips sitter vi på rad F, seat 10 och 11, med en massa utspillda popcorn ur vår bunke utspridda runtomkring oss. Katten också! Fast Sandra hade med sig the bulls eye, och hällde ut sina popcorn i påsen med sin nya klänning! Medan Lina var mer klumpig och sparkade ut sina under stolen. Ni för själva avgöra vem som klantade till det mest! :) Nåja, till filmen - vi tittade på Rango. Mycket underhållande, men rekommenderas inte för barn! Så he så!

Påväg hem ville Lina inhandla chickenwings, och som tur är fick hon som hon ville. Det blev dock en ganska skumpig och spicy åktur hem, för att citera: "I think it's burning me alive". Så, spicy chickenwing on the bus, rekommenderas inte.

PS. Inte att förglömma är att vi skrivit skolarbete idag innan allt detta hände, så en klapp på axeln är välförtjänt. DS.

Day 14 - Red nose day

Varning! Idag finns inga prickar over the letters, eftersom detta skrivs on an english computer!

Red nose day = Do something funny for money! En dag som de engelska komikerna egentligen startat, som gar ut pa att ha roligt for pengar, som gar till valgorande andamal; barn som lever i fattigdom i Afrika och Storbritannien

Denna briljanta dag borjade med att vi som vanligt hoppade in i bilen och korde ivag till skolan. Efter ungefar 5 km slutade radion att fungera och till var fortret fick vi inte hora vem som vann Battle of the barrows, som vi hor pa varje morgon i den trevliga kanalen Londons heart, with Jamie and Harriet! Vi svangde da snabbt om eftersom var chaffor misstankte att bilen holl pa att klappa ihop. Det trodde han ratt i! Vi hann, som ni sakert misstanker i detta nu, inte anda hem - bilen stannade vid vagkanten. Men misstrosta inte! Salange man har SuperSandra och StalLina i baksatet fixar sig allt! Snabbt som blixten hoppade vi ur bilen och knuffade den latt som en platt till en sakrere del av stan, precis nar den motsatta trafiken fick gront ljus. Men smidiga som vi ar kryssade vi latt mellan de motande bilarna! :) En fin start pa Red nose day!

Val framme i skolan radde allmant koas om nar och vad som skulle handa, men dagen var overlag valdigt trevlig med manga fina upptradanden och goda kakor. Vart att uppmarksammas ar ocksa de valdigt duktigt barnen som knapat ihop alla sina upptradanden helt sjalva. Dessutom en stor eloge till alla tonarspojkar som frimodigt deltog i dansuppvisningar m.m. Det ni, mesproppar till lantispojkar!:P

Efter skolan sprang vi i regnet till buss nr 72 och hoppade av vid Wesfields shoppingcentrum, liksom foregaende dag. Sandra kopte ett par nya byxor, och Lina tva nya trojor och en T-shirt - hurra! Dessutom inmundigade vi valsmakande foda med kinapinnar. Bedrifterna bara stiger och stiger!

Har foljer ett par bildbevis:

Huuuuuuuuuuuuuuuge!

Lina is happy!

Gucci, Prada, Armani, CK..you name it

Pick and choose exactly what you need!

Happy Red nose day! :D